Idag är det midsommar.

Idag skulle vi ha firat tre månader.

Idag fyller du 21 år.

Idag skulle ha varit en helt underbar och perfekt dag, om det inte varit för dem.

Och nu. Medans andra sover, och sen ska iväg på massa kul. Så får jag vara hemma, för mina planer är förstörda… Som typ allting annat.. Hoppas att ni andra iaf får en bra midsommar..

Helgen och festivaler

Uscha mig, min saknad till dig är så stor just nu. Vill ju inte att vi ska gå igenom detta på skilda håll, vill att vi ska klara det tillsammans. Rebar, snälla! Låt mig kämpa med dig?

I helgen så har jag jobbat och lite till.
Hade bestämt med Johanna att vi skulle åka och bada på lördagen. Sagt och gjort. Vi fick också med oss Alex och Emil. Vi packade våra saker och sen bar det i väg på cyklar och inlines. 40 minuter senare var vi framme. Vi tog vårt efterlängtade dopp och gick upp för att tända grillen. Då kom de första dropparna. Fan, tänkte vi, men när det bara fortsätte att droppa så var vi kvar och tänkte att det går nog över. Men så fel vi hade. Någon minut senare bröt det ut. Ett skyfall värre än jag någonsin varit med om öppnade sig över oss. Vi packade snabbt ihop våra grejer och skyndade oss så snabbt vi kunde till våra cyklar. I en kilometer, minst, går vi mitt i skogen, omgivna av höga träd och ledningar. När åskan och blixtrarna kommer då är det inte kul längre. När vi väl kommer upp till vägen så sätter Emil och Johanna på sig sina inlines så snabbt de kunde. Och vi sa att alla åker i sin takt. Så jag och Alex, som har cyklar, åker iväg och när vi kommer strax utanför Eker så kommer värsta hagelstormen och det går verkligen inte att cykla mer. Vi stannar och ställer oss med ryggen mot stormen för att skydda kroppen. Sen när det värsta lagt sig så cyklar vi hem till Johanna. Ungefär 40 minuter senare kommer Emil och Johanna. Vi sätter igång grillen och kvällen blir rätt lyckad endå. Fast jag saknade min älskling hela tiden.

SNART! Snart är det dags för festival! Gash, bara en månad kvar. Hoppas att du följer med Rebar. Har verkligen längtat efter att få åka till Arvika tillsammans med dig! Visst, jag har ju Felix och co med mig men endå.
Emmaboda kommer nog också bli kul, bötjar ju lära känna folket som ska med så det känns bra =)

Nej, nu ska jag nog gå.

Puss på er speciellt på dig min älskling.

Saknaden

Den är så jobbig. Saknaden. Jag saknar honom så mycket att jag blir gråtfärdig hela tiden. Det är jobbigt så fort jag ser ett par. Jag behöver dig älskling. Jag klarar det inte längre. Jag behövre vara med dig. Jag blir galen utan dig!

Mitt liv är inget liv utan dig. Då vill jag inte vara med mer..

Tom..

Jag känner mig så tom. Jag saknar dig hela tiden, går inte en sekund utan att jag tänker på dig.
Igår när vi gick från VI-kampen började Therese prata om Daniel (hennes pojkvän) och hur glad hon var att han snart skulle komma hem till henne. Då började jag bara att gråta.. Klarade inte av att höra. Tänkte bara på hur underbart vi har haft det och nu kanske det är förstört pga att de har sagt att han är förbjuden att träffa mig. Att de inte accepterar mig. De har inte ens träffat mig. Inte ens sett mig! Ge mig en chans!! Det är allt jag ber om. Låt mig visa hur mycket jag älskar er son. Han är det bästa som har hänt mig, och utan honom vill jag inte leva. Det finns ingen annan för mig. Tittar inte ens åt någon annan. För det finns ingen annan jag vill ha. Jag vill göra allt med honom, jag vill få barn, gifta mig, bli gammal.. Allt med honom, gräla om vem som ska ta ut soporna. Visst kan livet vara en dans på rosor, men rosor har också taggar, men ett liv utan honom kommer att vara som att dansa i en taggbuske med brännäslor.

Förstår ni hur mycket jag älskar den killen? Han är verkligen mitt allt.
Utan dig Rebar, vill jag inte existera.

VI-kamp och blogg

Snart ska man åka in till den årliga VI-kampen. VI-kampen står för Virginska-kampen och är en Krampen wannabe, men jag tycker det är trevligt.. Fast det skulle ju vara roliagre att ha det mot en annan skola..

Jag tänkte, du som läser min blogg, om du vill att jag ska ha en länk med din blogg här så säg bara till. Men det innebär också att du få länka till min.
Skriv bara in bloggadressen i kommenterarna så länkar jag den så fort jag hinner =)

Puss

Rebar.

Fick äntligen träffa dig idag. Fick veta vad som var fel.

Min stora kärlek i livet är du. När jag är med dig är jag hel, du är min andra hälft. Jag är beredd att göra vad som helst för att få vara med dig resten av livet. Jag kommer aldrig sluta älska dig. Vi har vetat om varandra länge men när vi väl verkligen såg varandra så small det till direkt. Jag blev kär över en natt, och den kärleken kommer att bestå livet ut.

Jag, Caroline Karlsson älskar dig, Rebar Ali

Svek och fylla

Jag är ledsen.. Jag har försökt få kontakt med min pojkvän i över en vecka nu. Tva ggr har jag lyckats.. Och varje gång har han något annat för sig. Men han lovar att han ska ringa upp. Han har ännu inte ringt mig. Jag börjar känna mig sviken.. Oälskad.. Jag vet inte vad jag gjort för fel. Jag ringer och ringer men han svarar inte. Han får mig att känna mig totalt värdelös. Vad faen ska jag göra? Hjälp? Det enda jag gör är att gå runt och vara ledsen. Jag orkar inte det. Han bryter ner mig.

Var ute med Felix igår.. Försökte väl dränka mina sorger i alkoholen, lyckades dessvärre inte, för jag ringde honom endå flera gånger. Men jag hade iaf kul med Felix, det var mycket trevligt att träffa henne igen. Och Robin och Stine förstås. De är två mycket trevliga människor. Fick veta att Stine ska med till Emmaboda, inte mig emot liksom =) Jag gillar henne. Hon är bra. Felix också.

Men nu ska jag nog kila in till staden tror jag..

Puss på er.